..koppla av. Eller åtminstone sysselsätta mig med att göra någonting fullständigt irrelevant, som att plöja ned sanslöst många timmar i ett ...

Gud vad jag saknar att..

/
.. Comments
..koppla av. Eller åtminstone sysselsätta mig med att göra någonting fullständigt irrelevant, som att plöja ned sanslöst många timmar i ett TV-spel, eller läsa en riktigt bra bok. Eller kanske bara kosta på mig något så djupt mänskligt som att gå på en dejt.

Men jag är inte den som är den. Har jag bestämt mig för att skriva en blodsförbannad bok, då tänker jag också se till att få det gjort; även om det innebär att jag måste spendera vartenda blodsförbannat ögonblick av min lediga tid med att antingen skriva eller fungera på vad jag ska skriva. Även om det innebär att jag ställer klockan på ringning tidigare om helgen än på vardagarna. Även om det innebär att jag låter sociala kontakter, övriga intressen och personligt välbefinnande åt sidan.

Det kan kanske tyckas låta ganska dumt, men någonstans har den här boken blivit mer än en bok för mig. Den har blivit ett personligt prestigeprojekt. Lika mycket ett älskat barn av min fantasi som en nemesis att till slut besegra. Kort sagt handlar det här projektet för mig om att faktiskt lyckas slutföra någonting. Att faktiskt åstadkomma någonting som jag kan vara stolt över när jag ser tillbaks på vad jag har gjort med mitt liv. För det finns ju faktiskt inte så vansinnigt mycket annat av den varan på mitt CV annars. Tvärtom är jag väl, åtminstone bland vissa vänner, känd som den som inte slutför mina projekt. Så den här gången vill jag motbevisa dem. Motbevisa den där envisa rösten långt bak i huvudet som säger att jag inte kommer att lyckas den här gången heller.

Så. Jo. Idag gick jag upp strax före klockan sju. För att skriva. Trots att jag drack igår.

202 289 ord skrivna. Uppskattningsvis 40 000 ord kvar att skriva.

Om jag fortsätter i den här takten är jag färdig med ett första utkast i december. Kanske en läsbar version att dela med mig att till kritiska ögon i februari.

Men är jag villig att fortsätta i den här takten? Nej! Jag vill öka den! Och det tror jag faktiskt ska vara möjligt. Av en ren slump upptäckte jag att jag faktiskt har sparat två semesterveckor. Om jag använder dem rätt borde jag kunna skriva så mycket 30- kanske 40-tusen ord i ett svep. Nu måste jag bara luska reda på när jag kan ta ledigt för att maximera min skrivtid.

#trött
#tänkdendagjagfaktisktkankostapåmigattskedanågoniställetförattskedamitttangentbord


You may also like

Använder Blogger.