Long, long time ago. (United 3, Tottenham 1 [Keane, Tevez, Ronaldo, Ronaldo]) Det här med att Jose Mourinho ska ta över Manchester Uni...

Några tankar om Mourinho till United

/
.. Comments
Long, long time ago.
(United 3, Tottenham 1 [Keane, Tevez, Ronaldo, Ronaldo])

Det här med att Jose Mourinho ska ta över Manchester United har det ju spekulerats om i snart ett halvår, och den senaste månaden har det varit världens kanske sämst bevarade hemlighet att han är på ingång. Igår blev det till slut bekräftat även från officiellt håll då han kritade på för tre säsonger, med option på ytterligare en.

Under den tid det gått sedan Mourinho först lanserades som ny United-tränare i tabloid-tidningarna kring jul har jag hunnit fundera mycket på vad Mourinho kan innebära för klubben. Ena stunden tänker jag på de rader av titlar som han samlat på sig under sin karriär, nästa stund oroar jag mig över det faktum att han har gjort sig ovän med spelarna och sparkats från sina två senaste klubbar.

Ska jag vara helt ärlig så känner jag mig fortfarande kluven.

Å ena sidan så har Mourinho aldrig misslyckats med att vinna ligan med något av sina lag. Porto, Chelsea, Inter, Real Madrid och sedan Chelsea igen. Han har tagit minst ett ligaguld med samtliga av dessa klubbar. Manchester United är sannerligen i desperat behov av ett nytt ligaguld för att väcka liv i den där vinnarmentaliteten igen. Den har ekat med sin frånvaro under de senast tre säsongerna.Det tror jag kommer att förändras under Mourinho.

Dessutom slår Mourinho mig som en pragmatisk manager. Han ställer inte upp med laget på ett visst sätt bara för att hans filosofi säger att laget bör ställas upp så. Så Gaalen är han inte. Inte heller spelar han för kryss mot sämre motstånd som en viss David Moyes brukade göra. Mourinho ställer upp det lag han tror har bäst chans att vinna för dagen, och vad jag har sett tenderar han att ha rätt i dessa laguttagningar. Åtminstone så länge han behåller spelarnas förtroende, och det för oss till nästa punkt på programmet..

Å andra sidan så har Mourinho på senare år haft en tendens att skaffa sig en ansträngd relation till i princip allt och alla. När han inte petar motståndarcoachen i ögat, petar sin lagkapten, letar efter konspirationer eller bråkar med media så sparkar han sitt (omtyckta) läkarteam för att de under pågående match gör sitt jobb. Om det är någon som kan lyckas med konststycket att starta ett bråk i ett tomt rum så är det Jose Mourinho. En gång i tiden tyckte jag att det var charmigt hur han trollade fram en vi mot världen-mentalitet ur ingenting, men på senare år har jag på allvar börjat undra hur det står till med den gode portugisens psykiska hälsa. Man brukar ju säga att gränsen mellan geni och galning är hårfin. Mourinho är ett levande bevis för det. Jag hoppas att han inte visar sig vara fullt så gaalen som Uniteds föregående manager.

Så, vad ska jag egentligen tro? Flipp eller flopp? Kommer Mourinho fylla Uniteds troféskåp med nya pokaler, eller kommer han att fylla tidningarna med nattsvarta rubriker?

Jag väljer att tro det förra. För någonstans i raderna om Mourinho-rapporter läste jag någonting som gav mig en god magkänsla: Ryan Giggs slutar som assisterande manager, in kommer istället Gary Neville.

Med all respekt för Ryan Giggs som fotbollsspelare så har jag aldrig trott på honom som manager. Han kanske är ett taktiskt geni, det är jag inte rätt man att bedöma. Men han är inte någon ledare. Det såg jag redan samma dag som han tog över kaptensbindeln från, just det, Gary Neville. De var som varandras motsatser. Om United jagade poäng så kunde Gary Neville lyfta laget. Han skrek, han slet, och han lyfte laget. Han hade en aura av självförtroende kring sig. En aura som lyfte laget. Med hela sitt kroppsspråk talade han om att den där poängen de jagade, den var möjligt att ta. När Giggs istället hamnade i samma situation slog han ut med armarna, grinade över missade passningar, och förmedlade med sitt kroppspråk inget annat än besvikelse. En besvikelse som när en match går dåligt förstås är naturlig, men som inte hör hemma hos en ledare. Varken hos en lagkapten eller en manager. Eller ens assisterande manager.

Gary Neville hade förvisso en misslyckad sejour i Valencia, men jag tror ändå att han kan fungera som ett gott komplement till Mourinho. Då denne stångas med hjärnspöken och googlar bevis för konspirationsteorier tror jag att Neville kan fungera som en fast punkt för laget. Någon som kan svetsa dem samman och få dem att tro på varandra. Det är åtminstone vad jag vill tro.




You may also like

Använder Blogger.