Semestervecka med Emilia. Söndag till söndag (tror jag). Det brukar innebära lite ångest i och med att damen i fråga kan vara ganska intensi...

Semestervecka med Emilia. Söndag till söndag (tror jag). Det brukar innebära lite ångest i och med att damen i fråga kan vara ganska intensiv.

Men veckan har börjat bra.

Igår gick vi ned till Smedsuddsbadet och badade en timma. Kom hem 18. Åt mat 19. Hon sov vid 20.
Idag vaknade hon 10.00, och sedan dess har hon inte velat göra annat än spela Barbie-spel. Med tanke på vädret tycker jag att det är en ganska bra sysselsättning.

Om någon timma ska vi till tandläkaren. Sen ska vi baka lite. Sen är det ju praktiskt taget sovdags igen.

Och imorgon? Då ska det visst vara bättre väder igen. Och bra väder innebär en sak - att jag slipper leka i dockhuset. Och slipper jag det, ja, då är ju livet ganska bra.

För tre år sedan, när jag var 27 år, träffade jag den perfekta kvinnan. Vacker, intelligent och - tro det eller ej - fullt kompatibel med mi...

För tre år sedan, när jag var 27 år, träffade jag den perfekta kvinnan. Vacker, intelligent och - tro det eller ej - fullt kompatibel med mig. För två veckor sedan gifte vi oss. För två dagar sedan dog hon en blodig död. För några timmar sedan försökte hon äta upp mig. Det här är vår historia...

Fortsättning följer?

Jag sitter framför datorn, djupt försjunken i mina egna tankar, när en hand läggs på skärmen och försiktigt sluter locket över mina händer. ...

Jag sitter framför datorn, djupt försjunken i mina egna tankar, när en hand läggs på skärmen och försiktigt sluter locket över mina händer.
"Tycker du inte om mig längre?" frågar hon med något sårat i rösten.
"Det är klart att jag tycker om dig," svarar jag, men hon är inte nöjd med mig svar. Det ser jag direkt på henne. I hur hon håller sig. I hur hon tittar på mig.
"Men om du tycker om mig," börjar hon, samtidigt som hon blinkar bort några tårar som hotar att bryta fram. "Om du tycker om mig måste du leka i dockhuset med mig."

Hon är väldigt emotionell min dotter. Framförallt när jag tjatat i en timma om att vi borde gå ut och köpa solkräm så att vi kan gå och bada.

...

Igår körde vi lite bad. Millan, Malin, Bojan o jag.
(Bojan är Malins systerson.. det är inte jag som råkat.. ja ni vet, skaffa en till..)

Sommartider på bostadsförmedlingen.. Jo, som ni vet är jag ju besatt av att logga in på Stockholms Bostadsförmedlings hemsida. Det är ju int...

Sommartider på bostadsförmedlingen..

Jo, som ni vet är jag ju besatt av att logga in på Stockholms Bostadsförmedlings hemsida. Det är ju inte som att jag letar efter en ny lägenhet. Jag har det ju bra här. Men. Det är ju lite som att gå på Loppis. Kanske att man kan fynda något?

Och jag vill påstå att sommaren verkar vara ett bra tillfälle att fynda. Eller fynda och fynda. Men såhär på sommaren verkar det vara färre som anmäler intresse. Så idag skulle jag kunna lägga mig på förstaplats på en massa olika lägenheter. Det är lite coolt. Så brukar det inte vara.

Så nu ska jag logga ut. Utan att lägga mig på förstaplats på något lägenhet.
Men lite nöjd. Men att jag skulle kunna.

 If in doubt, Meriadoc, always follow your nose.  - Gandalf, Lord of the Rings För en el massa år sedan så brukade jag titta väldigt mycke...

 If in doubt, Meriadoc, always follow your nose. - Gandalf, Lord of the Rings
För en el massa år sedan så brukade jag titta väldigt mycket på Lord of the Rings-filmerna, och då framförallt den första. I den filmen finns det en hel del referenser till att man ska följa sin näsa. Där finns Nazguler som sniffar i luften efter ringbärande hobbitar. Där finns orcher som sniffar i luften efter smaskiga hobbitar. Och där finns framförallt Gandalf, som talar om för alla oss som lyssnar, att när du är osäker - då ska du följa din näsa.

Det är något som jag har tagit till mig. Det där med att lukta sig till lyckan.

Jag minns att en dag i December förra året satt jag på tunnelbanan. Det var efter en dejt med en tjej som jag idag kallar för min flickvän. Vi hade varit på bio och sett The Hobbit. Då, ensam på väg hem igen, upptäckte jag en intressant doft. Det var min axel som doftade. På just den plats där tjejen i fråga legat och sovit genom delar av filmen. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den doften. Men den var beroendeframkallande. Framkallade känslan av såväl barnförbjuden kärlek som reell kärlek. Så, hela hemresan satt jag ogenerat och sniffade på min axel. Och väl hemma insåg jag en sak - att jag behövde mer. Mycket mer.

Och nu har det gått sex månader sedan vi blev ett par (därav det här blogginlägget..) på nyårsdagen*. Och jag är fortfarande lika beroende av den där doften. Feromoner. Herregud, vem behöver andra droger?

*Även om vi nu väljer att kalla 11 Januari för våran årsdag. För så står det ju på Facebook. Och så är det lättare att fira årsdag när man inte är bakfull..Men jo, 1:a Januari är den riktiga sanningen.

På bild ser vi ungefär så buttra ut som vi är glada i vanliga fall..

Använder Blogger.