Det var för ett år sedan som jag satt på ett möte tillsammans med chefen och en säljare från något mobilapp -företag. Säljaren pushade för a...

And I'm done..!

/
.. Comments
Det var för ett år sedan som jag satt på ett möte tillsammans med chefen och en säljare från något mobilapp-företag. Säljaren pushade för att vi skulle betala dem en hiskeligt stor summa pengar för att låta dem göra en app åt oss.

Efter att säljaren gått sade jag åt chefen att spara på de där pengarna; att låta mig utveckla en app åt oss istället. Inte för att jag då visste hur man gjorde, men jag insåg ju direkt att jag kunde göra det billigare. Och bättre.

I november fick jag äntligen sätta igång med att utveckla appen. Och idag blev jag klar. Äntligen. Och jag måste få säga det, att jag känner mig ganska så stolt. Nästan så att jag förtjänar lite skumpa för att fira!

Men firades fint idag ändå. Plankstek signerad Tuppen och Carlo. Smakar aldrig fel!

Och nu? Nu ska jag sova!

...

- Vad tänker du på?
- Ingenting.
- Det ser inte ut som ingenting.
- Vad ser det ut som då?
- Någonting.
- Någonting. Ingenting. Vad spelar det för roll?
- Ingen all. Jag bara frågar.
- Stunt i det du. Sköt dina egna affärer.
- Visst. Tyst som ett lamm.
- Bra.
- ...
- Men anta att du har rätt, att jag tänker på någonting. Varför skulle jag berätta det för dig?
- ...
- Jag kanske tänker på henne, och det för mig alldeles förbannad. Jag står här och försöker göra mitt jobb, precis som alla andra dagar. Men så dyker hon upp i mina tankar. Det är inte så att jag vill det, hon bara dyker upp där ändå. Helt utan någon anledning. Allt jag vill är att stå här och göra mitt jobb. Men det får jag inte. För min jävla hjärna kan inte sluta tänka på henne. Förstår du vad jag menar.
- ...
- Och vet du vad det värsta är? Jag skulle kunna stå här och dagdrömma om hennes bröst. Eller om hennes rumpa. Du skulle se hennes rumpa, den är värd att dagdrömma om. Som en dockas. Men nejdå. Istället står jag här och tänker på henne. Vad ser det här ut som? Någon jävla cirkus? Kan jag inte ens få fantisera om hennes bak? Är det för mycket begärt? Men nejdå, det får jag inte, för jag är någon slags jävla psyksjuk gubbe som inte kan låta bli att tänka på hennes ögon. Ögon? Vad är det om? Vad kommer här näst, att jag ritar hjärtan i sanden?
- Herregud, håll käften.
- Hålla käften? Det var ju du som frågade?
- Jag försökte vara trevlig. Jag bad dig inte att förvandlas till Julia Roberts.


You may also like

Använder Blogger.